Josefin

Igår hade jag mitt första lönesamtal någonsin. Och jag gick faktiskt därifrån nöjd, inte över lönen, för den pratade vi absolut ingenting om, men över samtalet. Löneförhandlingen i den här kommunen går till så att arbetsgivaren och medarbetaren betygssätter sig utefter vissa kriterier. Sen ska man jämföra och se om man är helt överens. Vårat fack är inte så pigg på idén, och inte de som jobbar här heller. Och det förstår jag eftersom vi egentligen inte alls har någon möjlighet att påverka lönen, kanske med några hundralappar, men inte i den mån som vi borde få för att få upp lönerna här.

Men eftersom jag är nogrann av mig så hade jag såklart gått igenom allt väldigt noga, och skrivit ner hur jag gjort min bedömning. Och det var ett bra sätt, för på så vis höjde jag några bedömningar som chefen gjort, eftersom det handlar om att komma överens om en gemensam bedömning. Men det var sällan vi var överens, och vi hade ju bedömt utifrån lite olika utgångspunkter, vilket egentligen är rätt dumt, bedömningen ska väl ändå ske på lika grunder??

Jag passade på att ifrågasätta lite och poängtera att det fanns vissa brister med det där dokumentet, och det fick han ju hålla med om, eftersom han inte kunde försvara det rakt av. Men jag tycker det är våran rättighet att ifrågasätta, och det verkade ändå okej att jag gjorde det. Och jag tror vi båda var nöjda. Jag tycker det är bra att få veta vad som förväntas av mig och vad jag behöver tänka extra på, det är ju bra med tips. Och är jag kvar till nästa löneförhandling har jag ju guldläge, eftersom jag tog reda på vad jag skulle göra för att bli utmärkt ;) Men så mycket till löneförhandling var det nog ändå inte. Men det var skönt, för det vill jag absolut inte vara med om ;) Dessutom har jag pengar så det räcker och blir över ;) Men självklart anser jag att vi ska ha lika betalt som övriga i landet med liknande arbete...Vi satt i två och en halv timme, de andra har suttit drygt en timme. Men det är bäst att passa på ändå... dessutom hade ju jag inget underlag att utgå ifrån.

Min hals är verkligen ingen kul grej. Den svullnar väldigt lätt upp. Tvä nätter i rad nu har jag haft himla ont, det gör ont nu också men inte lika mycket. Hoppas det går över snart, i övrigt känner jag mig ju frisk...

Nog för att det är skönt med omväxling i vardagen, men det är tusan så skönt att komma hem igen! Har varit i Linköping två dagar på en träff för avloppsfolk, det innebar även en övernattning på en av stadens hotell. Men jag sov inte så gott, täcket och sängen var världsklass, men kuddarna var alldeles för mjuka. Hade tre kuddar i sängen men det dög ändå inte ;) Har vant mig vid min hårda, den är verkligen underbart skön.

Men trots detta så sov jag inte gott i natt heller, eller fram till halv 4 sov jag gott, men sen var det rätt omöjligt att sova igen. Känns som om det har varit så varje natt nu väldigt länge, vaknar vid fyra halv 5 och kan inte somna om igen. Tänker för mycket på jobbet och kan inte koppla bort det igen. Funderar på att börja jobba klockan 6 på mornarna snart igen ;) Hoppas att jag kan börja sova snart igen, för jag är så extremt trött på kvällarna. Ska vi se Tv efter nio så får jag välja bort lite, för jag måste slumra lite... Men på lördag blir det sovmorgon! Älskar att sova på helgmornar!

I helgen som var var vi nere i Skåne och firade Rs syster och barn. Två kalas i samma alltså. Jag är i allmänhet förtjust i barn, men mina syskonbarn och Rs syskonbarn är såklart mest omtyckta =) Och av någon anledning så har jag väldigt lätt för att bli "accepterad" av småttingar. R undrade hur jag gör för att alla barn ska bli så förtjusta i mig ;) Men jag tror det är för att jag tycker det är roligt att leka och gärna kravlar ner på golvet där de befinner sig. Men det är inte bara jag som är förtjust i Rs systerson, han är visst förtjust i mig också. Han startade ett riktigt pusskalas, vet inte hur många pussar jag fick, han är riktigt go han =) Tror det var för mitt hår, han klappade och klappade på det, kanske ovanligt med blondiner i skåne ;)

I helgen blir det ett nytt kalas, då är det stora tjejen som blir sex år. Hoppas hon kommer gilla presenterna och att ingen köpt likadant. Den ena vet jag att hon kommer bli glad för, för just den sa hon uttryckligen att hon ville ha, bara hon inte sagt det till fler..

Nåväl, dags att plöja igenom det som samlats på skrivbordet....