Josefin

Fredagar har blivit min shoppingdag. Den dagen i veckan som jag tillåter mig att gå in i affärer på hemvägen. Men jag vet inte om idén är så lysande. Istället för att kanske köpa något den dagen jag behöver något så köper jag saker på fredagen för att jag vill och tycker att jag får för mig själv. Lite knäppt kanske ;) Men igår hittade jag i alla fall ett fynd. En underbar fönsterlampa för bara 99.50 på Indiska, det är ju perfekt! Kolla så grön och fin den är:





Och så vackra rosor som jag fått av min älskling, rosa är underbart ;)



Jag vet inte om jag får publicera denna text, men om jag säger att den kommer från www.tjuvlyssnat.se så borde jag väl få det? Den är bara grymt rolig, så jag måste ta med den =)

ICA-butik, Uppsala

En dam ~70 väntar medan kassörskan, en kvinna ~25, scannar in hennes varor. Plötsligt pekar damen på displayen där priset nu är över 5000 kronor.
Damen (upprört): Men kära vän, så där mycket får det inte kosta.
Kassörskan (tittar upp på displayen): Va? Oj, ja... Det måste vara något fel.
Damen: Så mycket har jag faktiskt inte köpt! Jag tänker inte betala så mycket.
Kassörskan nickar nervöst, medan hon går igenom vad hon har scannat in.
Kassörskan: Nej, det är något som inte stämmer. Här är felet... Jag råkade trycka in att du har köpt ett halvt ton potatis.
Damen (barskt): Jaha.
Kassörskan (hämtar snabbt potatispåsen och väger den igen): Två kilo var det bara.
Damen (vänligare): Två kilo, ja. Jag tänkte väl att jag inte är så senil att jag köper ett halvt ton potatis.
Kassörskan (lugn igen): Nej, det var bara jag som tryckte fel.
Damen (funderar tyst medan kassörskan korrigerar priset och utbrister sen): Ska jag köpa så mycket potatis måste jag ju faktiskt ta gubben med mig!

Till fikat så kommer det en liten Adam på besök. Det är så himla bra att jobba här, för det är ganska ofta det är bebisbesökare ;)

Grannen bredvid måste drabbats av sinnesförvirring igår. Först hade hon fest ett tag fram til 11-12 nånting, och det kan väl vara okej om det händer mitt i veckan någongång om året. Sen gick de väl ut för då blev det tyst, fram till halv 4. Jag vaknade av att det var oväsen i trappan, någon minut senare drar någon på musik på vääääldigt hög volym. Och det skrålas och sjungs därinne på onormal volym.

Jag kunde ju inte sova såklart, men R sov 50 minuter till. Men slutligen vaknade också han. Han var till och med ut och kollade vilka det var så vi vet vilka vi ska säga till... 20 i 5 slutade de sen. Jag hann slumra till men vaknade strax efter 5 igen då Rs klocka gick igång. Somande till när han gick upp, men vaknade med ett ryck vid halv 6 igen då jag hörde en dörr stängas. Blev fundersam om R gick utan att säga hej då, men insåg att det inte var så. Slumrade till lite, men vaknade vid 6 igen då R skulle säga hej då. Var astrött och ville sova, somnade nog nästan till 20 över då min klocka gick igång. Sen pågick en kamp med snoozeknappen fram till 7 då jag tvingade mig själv att gå upp. Just nu känns det som om ögonlocken är väldigt tunga... Men vad har man för IQ då man har fest kl. halv 4 en vardagskväll?? Lite hänsyn måste man ju ändå visa...

Jag kanske egentligen inte ska klaga över om en natts sömn blir förstörd när min stackars syster drabbas av det varje natt. Men det som irriterar mig är väl egentligen hur man kan vara så hänsynslös mot sina grannar..?

Idag har jag gjort något som jag känner mig väldigt stolt över att jag klarade. För någon vecka sedan fick vi en förfrågan om någon hos oss kunde prata lite för Naturvårdsverket. Det var inom mitt område och jag insåg att jag var den som var mest lämpad, men ville ändå inte. Men någon dag senare bestämde jag mig för att jag visst skulle göra det, varför ska någon annan göra det som jag kan göra. Så jag tog på mig det. Och eftersom jag är noga med att det jag gör ska bli bra så förberedde jag det hela väl, och det kändes ju bekvämt eftersom jag kan det jag skulle prata om. Men ändå så är det jämt så nervöst att prata inför en grupp människor man inte känner. Men jag förbjöd mig själv att vara nervös. Och jag har inte varit så nervös, förren i morse då. Då var det väldigt nära att jag ville be en kollega att följa med som moraliskt stöd, men jag ville genomför det på egen hand och så blev det också.

Och det var faktiskt skitkul! De var väldigt intresserade av att höra om det jag berättade om och frågade mycket frågor som jag hade svaren på. De frågade till och med mer än jag skulle berätta om, så det kändes riktigt, riktigt bra att stå där. Och i pausen efter andra som pratat så kom folk fram och frågade lite till. Och efter tackade vissa en extra gång och sa att det var intressant att lyssna på. Så när jag gick därifrån sen så kände jag mig stolt och glad för att jag hade klarat av det, och dessutom gjort det bra =) Huvudet vet att jag inte behöver vara nervös över såna grejer, men när ska resten av kroppen fatta det ;) Nästa gång jag ska prata om något (vilket är om två veckor igen), då ska jag tänka på idag, förhoppningsvis behöver jag inte oroa mig då..

Igår fick jag fnatt igen och köpte massa smycken, skörden ser ni nedan! Jag tror att vi snart blir tvugna att bygga ut så jag får plats med allt eller nåt ;)






¨

Får ju skämmas över min sällande förekommande uppdatering ;) Hur som helst, konserten förra veckan var superbra! Kändes nästan lite overkligt att äntligen se dem Live. Våran vana trogen så stod vi självklart långt fram och köade och skyndade oss in och satte oss ner på en plats nära scenen. Ska man gå på konsert så ska man faktiskt stå långt fram ;) Hade en perfekt plats så såg bra hela tiden! Det var en blandning av gammalt av nytt, hade jag fått välja låta hade jag nog valt annorlunda, men det spelade egentligen ingen roll, det var bara så extremt kul att äntligen se dem!!!

Annars så funderade jag över hur det kommer sig att jag är så klantig..? Det började när vi skulle ta oss på en gångväg igen och jag skulle hoppa över ett "dike", jag hoppade lite för kort och satte foten i slänten och böjde den så mycket att jag fick ont ovanpå foten... Hur lyckas man med det? När vi sedan kom till hotellet skulle jag sätta mig på sängen och titta på foten, och när jag böjer mig ner så smäller jag pannan rakt i en "bardisk" som stod bredvid.... Det känns ju lite väl klantigt ;) Men nu är i alla fall både foten och pannan bra igen ;)

Det var ganska lyxigt att gå till hotellet sen, det låg precis vid globen och var bara typ 100 meter, soft =) Måndagen sen skulle vi spendera på shopping, men jag tror inte män och kvinnor kan shoppa ihop, det slutade med att vi delade på oss ;) Men det var nog bäst för oss båda. Men sen helt plötsligt bestämde vi oss för att gå på bio och det blev bråttom eftersom det bara gick en film och den skulle strax börja. Det blev Wall*e, och till skillnade från syrran så gillade jag den. Den var söt och lite rolig, men jag gillar ju alla de där animerade filmerna, så det var väl ingen överraskning att jag skulle tycka om den =)

Så vi var väldigt nöjda med våran stockholmstripp!

Nu är det bara 3 dagar kvar till den stora dagen då vi ska få se REM Live! Det ska bli så fantastikt roligt!! Jag längtar som en tok! Till råga på allt har vi bokat hotell vid globen också för att göra det hela ännu lyxigare =) Så det blir övernattning till måndagen och semester på måndag. Ska bli sååå najs!!

Man har tydligen gjort bedömningen "att Anders Eklund begått de misstänkta gärningarna under påverkan av en psykisk störning som ej är en allvarlig psykisk störning". Hur 17 går det egentligen till? För mig är det fullständigt ofattbart att någon kan göra det han gjort utan att vara allvarligt psykiskt störd. Jag blir rädd av den tanken. På nåt sätt måste han väl ändå ha ett stort fel i huvudet? Jag förstår det bara inte... Men visst, det är väl bra att han får sitta i ett fängelse och ruttna istället för att få vård. Eller det allra bästa är väl vård följt av ett låååångt fängelsestraff. Usch vad jag avskyr den där gubben! Råttskit och vatten i ett mörkt rum resten av livet är väl vad han förtjänar..?