Josefin

Jag har en liten konstig åkomma och är inte så förtjust i telefoner. Men är stolt över mig själv och gör stora framsteg. När det gäller jobbet så har jag aldrig några problem längre, för då är det inte så personligt. Men andra saker gillar jag inte. Jag svarar helst inte i telefonen hemm om jag inte vet vem det är, men där har jag också varit duktig och faktiskt svarat den senaste tiden. Och idag var jag till och med så duktig så jag ringde och beställde smörgåstårtor utan att över huvudtaget blanda in R, det ni ;) Eller han får åka och hämta dem på lördag, men det är mest för att jag inte vill lämna mitt eget kalas ;) Men om det finns någon frivillig som vill följa med vore det ju snällt eftersom det blir lite krångligt för honom att bära själv... Hur som helst så är jag stolt över att jag börjar ta mig ur min åkomma ;) Behövde inte ens ladda för att ringa. Kanske gick det lättare för att jag ringde från jobbet? Eller så gick det bra för att jag lyssnade på mig själv och insåg att jag skulle få prata med en trevlig person ;)

Det är konstigt det där med att man själv kan vara ens värsta fiende ibland...