Josefin

Igår var vi och hälsade på en kollega till R, hemma hade han dottern på tre år. Blev väldigt förundrad över en sak när vi var där. När vi skulle fika så frågade pappan dottern "vad vill du ha och dricka? Mjölk?". Varefter dottern svarar "Nä, vatten". Vatten.... det har jag nog aldrig hört ett barn som svarat då man frågat vad de vill dricka till fikat ;) I övrigt är barnet som alla andra barn.. Hyperaktiv då hon är trött men absolut inte vill sova. Helt otroligt söt är hon verkligen, stora blåa ögon, ett riktigt charmtroll =)

På tal om charmtroll så träffade vi våran skånska lilla favorit i helgen. Underbart söt, underbart charmig. Kunde förstås inte låta bli att busa lite med honom =) Numera tror jag att han känner igen oss då vi kommer. och jag tror han uppskattar oss liksom vi uppskattar honom! Efter förfrågan så fick vi en varsin kram då de skulle åka hem, och det är ju alltid ett gott tecken!

Skåne i övrigt var såklart underbart som alltid! Vi besökte bokskogen, precis rätt årstid, verkligen hur fint som helst! På tillbakavägen så råkade jag lura bort oss från stigen, så det blev riktigt snårigt. Jag tror jag blev förlåten av R till slut ;) Vad annat kan man väl göra än att skratta åt eländet ;)

På tal om att skratta åt saker. R sa igår att ibland reagerar jag inte som vanliga människor, och det håller jag verkligen med om. Det kommer liksom någon impuls i mig som gör att jag tänker helt åt fanders, eller inte alls ;) Måste bara berätta vad det handlar om, även om jag tycker mitt agerande var hemskt pinsamt. Men man får väl stå för vad man gör ;) Hur som helst så var vi och handlade igår, och använde oss som vanligt av självscanning. Allt gick fint tills vi kom till grönsaksavdelningen, jag tog lite potatis, vägde det och vände mig om till vagen som stod där. Scannade in varan och skulle lägga ner det i påsen, och upptäcker att det är ju inte alls våran vagn. En normal människa skulle väl ha reagerat med att ta bort varan från deras scanner. Men inte jag inte... efter att ha sett mig omkring och konstaterat att jag inte skulle hinna göra något mer obemärkt så skyndar jag mig till våran vagn. Scannar potatisen, lägger den i vagnen och sen nästan gömmer mig bland paprikan tills dess att jag kunde konstatera att jag inte blev upptäckt.... Hallå liksom, vad har jag för fel i mitt huvud?? Det handlade bara om 9 kronor. Men tänk om alla skulle hålla på sådär. Fast en sak lärde jag mig av det hela. Det är att man ska hålla koll på sin scanner så inte andra människor går och scannar in sina varor på den ;) Jag hoppas jag kan bli förlåten för detta.... Men ibland tänker jag inte särskilt rationellt. Tyckte bara det var så förfärligt pinsamt att använda fel scanner, och det skulle kännas ännu mer pinsamt att stå där och försöka ta bort det igen... Knäppskalle, det är jag det ;)